[BBB] = Bloggandets begynnande begynnelse

Så där, då hade man skapat sin första blog. Äntligen? Det här ska bli kul antar jag, en egen sida där jag kan skriva precis vad jag vill, tänker och känner för. Varje slut är en ny början, och detta innebär slutet för min tid utan egen blogg. Är det ett bra eller dåligt slut? Jag vet inte. Men nog ler jag ändå. Det är ganska stort i alla fall, eller det är det förstås inte, men inget blir större än man gör det till, som när man i lågstadiet klarade av en sida i matteboken (det var i alla fall stort för mig som var något av en analfabet och problembarn när det gällde logik i min ungdom). Tänk vad tiden går fort? Vad gjorde du för tio år sen? Nä, nu ska jag inte bli sentimental, såna där saker stör man sig bara på när folk ska hålla på att älta, och dessutom kommer jag om tio år ser tillbaka på den här tiden med kärleksblandad avsky, inte med hatblandad kärlek, utan med avsky. Kärleksblandad, men ändå. Om jag finns här om tio år. Om jag finns här imorgon. (Berätta för dina föräldrar att du älskar dem, om du fortfarande har dem kvar.) Nä, nu gick jag ifrån att vara nostalgisk till att vara morbid. (Förresten, spelar ingen roll om du älskar dem eller inte, låt dem veta att du gör det. Det är allt en förälder kan önska, om så allt annat går åt skogen vill man väl ändå att barnen ska älska en). Jag ska sluta nu, det här blev väl ett tillräckligt inledningsinlägg. Nu ska jag hitta lite vettiga citat att lägga in. Kanske skriva en presentation av mig själv så du får lite info om vad jag kan tänkas vara för en. Det mesta med såna här communities och det mesta medelsvenssons skriver på internet är ju ändå reklam för den egna personen, eller reklam för att visa att man inte är som den vanliga medelsvenssonpersonen. Jaja, bättre sentimental än mental. Eller? Hehe.

///Gustav